Accepterad

För en tid sen läste jag ett stycke i min andaktsbok som jag gått och tänkt mycket på. Här får ni ta del av det stycket också. Det är hämtat från Ledljus.

"Accepterad
Det var en flicka som hette Sara. Hon hade hamnat i den undre världen i en storstad. Så småningom blev hon mer och mer beroende av narkotika och alkohol. Till slut hamnade hon på ett kristet kontaktcenter för drog missbrukare. För henne var det som att komma från underjorden och upp i dagsljuset. Hon var ännu klen efter de svåra åren som missbrukare. Men hon gick med på några möten i stan och blev också en kväll hembjuden till ett kristet par på en kopp kaffe.

I gästboken skrev hon en enda rad: "Tack för att det finns människor som accepterar mig!" Det var den finaste hälsningen de någonsin hade fått i den gästboken.

Samtidigt lärde de sig något mycket viktigt. De som kommit vilse har framför allt behov av att bli accepterade, att möta vanlig medmänsklig omsorg och att bli tagna på allvar som människor. För de är ju precis lika värdefulla som alla vi andra.

Synden och narkotikahelvetet skall vi aldrig acceptera. Det måste vi kämpa emot med näbbar och klor. Men synden skall vi bemöta så som Jesus bemöter syndare. Han sa: "Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Gå och lär er vad som menas med orden: Barmhärtighet vill jag se och inte offer" (Matt. 9:12-13).

Den läxan är inte lätt att lära. Den är en läxa vi ofta går förbi. 

Genom omtanke och vänskap kan vi också få anledning att berätta för dem om den "läkare" som kom från Gud just för hjälplösa syndare. Det största som kan ske med en sådan människa är ju att hon vänder sig till honom och säger: "Tack Jesus, för att du accepterar mig!"

Ta hand om varandra! Hjälp de svaga och trösta dem. Säg ett positivt ord till dem och ge dem en komplimang. Det kan förändra deras liv. 

Idag var en ganska slapp dag ändå. Matte först vid 11.20, en rolig mattelektion där vi knepade och knåpade på poängsystemen i damernas sjukamp i friidrott. Volleyboll sen med ettorna. Hann inte vara hemma speciellt länge förrän pappa ringer och frågar om någon ville spela squasch med honom. klart jag ställde upp på det! Roligt var det! Inte visste jag att han var så duktig efter att bara ha spelat en gång:)

Ledig i morgon. Ska ta en låång härlg sovmorgon och sen sätta mig och sammanställa intervjun jag gjord med Pelle i Måndags. 
Och oj vad jag längtar till söndag! Och lördag. Mer om det i morgon.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Den boken önskar jag mig av dig i födelsedagspresent.

Bara 2 månader kvar nu ju ;)

2009-03-13 @ 19:25:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback