Ta mig för den jag är

Paneldebatter är alltid spännande. Det skulle vi ha idag på svenskan. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har diskutterat och argumenterat mot abort i olika ämnen. men många gåner är det. Så jag behövde knappast läsa på så mycket. Vi delade in klassen i två grupper. En för och en mot. var väl en 10 st i varje grupp eller nåt. Men sanningen är den att det i princip bara jag och en till i hela klassen som verkligen är motståndare till fri abort. De flesta på min sida fick alltså fejka sina argument. Men det gick bra ändå. Och vilken diskussion det blev! Jag kände hur jag bara gick mer och mer upp i varv och till slut blev jag riktigt irriterad. Hur kan man bara hålla på och säga att kvinnan har rätt till sin kropp? Ja det har hon men hon har inte rätt att utöva den rätten till att ta livet av en annan människa. För det är vad det hela handlar om. Mord på små oskyldiga liv. Och bara tanken på att man skulle göra abort pga av att barnet var handikappat eller hade nån slags sjukdom gör att jag får spader. Den människan är väl inte mindre värd för det? Ja. Detta är ett ämne jag kan diskutera mycket. Men kände att jag var tvungen att hålla igen lite...för vem vet vad som kan hända när jag blir riktigt arg?:)